![matatervinning]()
Då var det dags att återvinna matrester…
Igår stod en kasse utanför dörren med denna plastbehållare och en bunt papperspåsar… vår bostadsrättsförening skall nu börja med matåtervinning.
Jag är ju en sorterare ”av födsel och ohejdad vana” så det här med att skilja på avfallet har jag inga problem med, däremot är jag inte så jätteförtjust i tanken på att upplåta mina köksskåp till att förvara skräp – därför har min enkla lösning fram tills nu varit att ha en fristående soptunna med lock där vi slänger det lilla avfall som ändå blir här hemma ( det rör sig om kaffefilter, äggskal, något tomt märgben och ibland något kuvert, en och annan tygtrasa, några gånger per år en dammsugarpåse o.s.v. … vanlig ”mat” slänger vi aldrig och det hinner ju heller inte bli gammalt om man ser till att äta upp resterna eller frysa in dem, och allt övrigt har jag regelbundet tagit ner till soprummet när jag ändå går ut ). Jag har varit så nöjd med den här lösningen, för på så vis har jag kunnat behålla skåpet under diskbänken väldoftande och samtidigt utnyttjat ytan till annat. Men nu är det alltså slut på de tiderna och jag får resignera inför faktum att jag inte längre kan ha ”allt-i-ett-sopor” :-).
Så till detta med förvaring av matresterna… alternativet att lägga matavfallet i någon typ av burk eller låda för att sedan tömma över det i papperspåsen är inget som lockar mig – vill undvika fler ”steg” än nödvändigt i hanteringen och vill inte behöva diska mer. Jag vill heller inte ha någon återvinning uppe på diskbänken, utan hålla den dold. Därför så skall den här gröna behållaren nu skruvas fast på insidan av ena dörren till skåpet under diskbänken. Behållaren är utformad för att vara luftig för påsen och om man är noga med att inte låta innehållet bli för blött ( man kan lägga in tidningspapper eller bitar av äggkartong om man behöver reducera vätskan i påsen ) så kräver den ingen disk.
När det gäller lukten så kommer jag även där att köra med enklast möjliga lösning – vika ihop påsen efter varje gång något har slängts i den. Det kanske inte är den ultimata lösningen för större familjer som behöver slänga matavfall flera gånger per dag, men i vårt fall är vi bara två personer och kan göra oss det besväret för att slippa åtminstone en del av lukten.
Och så har vi det här med övriga soporna… det som kallas brännbart och som åtminstone vi inte har några mängder av. Det finns inte i min värld att jag skulle ha vår stora soptunna för att förvara bara detta ( läs: låta skräp ligga kvar i bostaden längre än några dagar ). Så då har jag tänkt att vårt brännbara avfall läggs tillsammans med övrig återvinning i soptunnan ( papper, kartong, plast, glas, metall ) och som vi då sorterar som vanligt nere i soprummet.
Som sagt, jag gillar egentligen inte att behöva inrätta mitt kök till någon slags avfallsstation men har bestämt mig för att ändå försöka bli vän med den här gröna ”inredningsdetaljen” :-)